Idag skulle jag som vanligt åka upp med hissen efter skolan. Utanför hissen stod det en till kille som också skulle åka med. Vi känner inte varandra men man borde ju säga hej eftersom det antagligen är en granne och är väldigt otrevligt att inte göra det.
I huvudet funderar jag snabbt om man typ ska göra en liten enkel nickning, vifta på handen lätt eller med vilken ton som man ska säga hej?
O det värsta av allt, man förbereder sig för situationen i hissen.
Om man klarat av det första skedet som innebär situationen utanför hissen är det ingen större idè att lägga på sig medaljen redan där. För det värsta sker ju inne i hissen efter att båda tryckt på knapparna.
Men hallå, varför finns det ingen musik i hissarna? Bara en stor spegel som ingen vill rikta sig mot. Så där står man som packade sillar och lyssnar hur den/de andra andas och antagligen tänker samma sak. Pinsam tystnad. Ånej, situationen kommer att vara ända upp där jag sedan kliver av.
Borde jag säga något, typ "Hej, var bor du, åker du ofta hiss? "
"Jaha, du är också lat"?
"Vilken skola går dudå?"
Nej, nej & nej
Hur gör ni när ni åker hiss? Startar ni en konversation med era grannar eller står ni där som mig och har en konversation i era egna huvuden?
Jonas Gardell har en bok, som jag inte i nuläget minns vad som hette men som beskriver ett liknande fenomnen på ett ytters bra sätt.
Då är det en situation som mer kan liknas med den när man är i skolan eller på arbetet.
Vad händer egentligen när man möter en halv bekant flera gånger?
Man möter personen vid ingången där man glatt säger hej!
Sedan möter man personen vid kaffekön 10 minuter senare, då ler man antagligen och gör en nickning.
Efter en kvar står går man i korridoren och se på fan, jomen visst är det väl han igen. Hur gör man egentligen då? När man använt sig av alla hej-fraser som man kan använda sig av?
Hahaha, helt vanliga fredagsfunderingar.
Allt är i sin ordning, förutom axeln då, och huvudvärken och de dåliga tankarna och humöret.
MEN annars går allt nog bra.
För klockan halv sex lämnar jag axeln, huvudvärken, det dåliga humöret och tankarna i duschen och kommer ut som en ny Nicole i sina bästa dagar.
Ikväll ska jag och Jessica ut och käka middag på någon mysig restaurang i stan!
Vi hörs och ses!
/ Nicole Johansson
Kommentera